F i l u r i b u r

Kladdkaka är gott. Sara och jag bakade en igårkväll. Av någon anledning relaterade vi till snor och diarre :S
Efter det hela gav vi oss ut på en 2timmars promenad. Ut förbi Säteriet och Gringelstad mitt under stjärnklar himmel. In i mörka skogar och så vidare. Det var sjukt mysigt.

Hemma halv 10, blev till att plugga lite matematik. Då klockan började närma sig midnatt burrade mobilen och Emmy var på linjen :D Entimmes snackis. Gamla problem revs upp och analyserades. Jag är så sjukt trött på allt. Tyvärr lär jag aldrig komma över de(t).

Sista minuterna av samtalet låg jag i sängen. Kunde verkligen känna hur jag långsamt blev sjuk. När jag skulle sova snurrade sjukt många tankar i huvudet. Jag fick frossa. Låg där minst en timme med sockar, pyjamasbrallor, nattlinne, filt och duntäcke och frös. Verkligen frös.
När jag vaknade upp i morse hade jag 38,7 graders feber, vilken hållt i sig hela dagen. Inte nog med det, förkylningen sitter kvar och jag har fått ont i huvudet och nacken. Nacken?


Nog med problem. I fredags vart det fest!
Förfirren hemma hos Lisa, nästan 20 pers om jag minns rätt. Askul!
"Vad är din personlighet"
Var inte alla som skulle vidare till 3;3, tror bara det var 5 av oss. Vi fem som var utklädda till Spice Girls ;)



Jennifer, Martina et Moi. Tagen av Lisa :)


Saker jag hörde för mycket av den kvällen:
"Jag får en kraaaaam"
"Emma ska vi hååångla"
"Jag vill pussa hon söta blonda"

Nåväl, Jag som var Baby me i svart, satsade ju också på dem skyhöga klack-platå skorna som hon ofta syntes i. Men en modernare version förstås. Dessa sprang jag omkring i hela kvällen; Lindas gubb skor ;D




Jag är förstås inte så van vid höga klackar, men det gick bra trots allt.

Om fredagen var fartfylld var lördagen mer chill. Jag, Linda Jennifer, Emelie och Nadja myste till det hemma hos Martina. Vi fixade allt möjligt gott + kanelbullar iom att det var kanelbullens dag :D
Vi hyrde tre filmer och efter dem stack vi ut på stan. Av ren slump träffade vi på Victor. Klockan var väl då nästan halv 2. Och han var inte den enda vi mötte. Jag, Martina och Emelie chillade vidare på McDonalds tills dem stängde, haha. När klockan närmade sig 5-slaget hämtade vi Tinas cykel och körde hem till henne. Emelie på pakethållaren, jag på sadeln och Tina på tramporna. Trodde jag skulle dö av skratt. Men Tina kan sina saker och färden gick snabbt.